Hållbar upphandling

Det blir allt större fokus inom såväl offentlig förvaltning som privatsektorn på att minska de negativa inverkningarna på miljö och klimat från mänsklig aktivitet. Så kallad ”antropogen” global uppvärmning, det vill säga den klimatförändring som orsakas av människan, är i dag oomtvistad i forskningen (en nylig sammanställning från amerikanska NASA visar att 97% av världens forskare är överens). Samtidigt har vi i Sverige sett ett tydligt exempel hur Östersjön påverkats negativt av utsläpp från industri, jordbruk och andra aktiviteter.

Redan i Miljöbalken (1998:808), som trädde i kraft 1 januari 1999, ställs vissa miljökrav som måste beaktas vid upphandling av till exempel entreprenader. Detta gäller främst tillstånd som måste införskaffas för vissa verksamheter, men dessa i sin tur kan kräva att exempelvis miljökonsekvensbeskrivningar görs som del av projektering eller annan planering. En annan komponent i Miljöbalken, som är viktig att beakta i all offentlig verksamhet, är de så kallade ”allmänna hänsynsreglerna”. Dessa är alltså principer, och som sådana inte sanktionerande, men de påvisar tydligt lagstiftarens intentioner. En sådan princip, som passar väl in i dagens strävan mot en cirkulär ekonomi, är ”hushållnings- och kretsloppsprincipen”, som syftar till att hushålla med varor och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning.

Miljömässigt hållbar upphandling, syftande till minskade utsläpp och ett reducerat uttag av naturresurser genom cirkulär ekonomi, är ett ämne som växer och blir mer aktuellt för varje dag. Regeringen utsåg 2018 en delegation för cirkulär ekonomi, och ett av delegationens tre fokusområden är just offentlig upphandling. EU antog redan 2008 kommunikén ”Public Procurement for a Better Environment” och har sedan dess arbetat intensivt med att ta fram kriterier för miljömässigt hållbar upphandling inom ramen för vad de kallar ”Green Public Procurement” (GPP).

Offentlig upphandling motsvarar mellan en femtedel och en sjättedel av svensk bruttonationalprodukt. Enligt Dagens Samhälle upphandlade offentlig sektor i Sverige varor och tjänster för 900 miljarder kronor år 2018. Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att ställa om till en cirkulär ekonomi i Sverige, med potentiellt positiv verkan också långt utanför landets gränser.

Sverige implementerade 2016 den nya lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), tillsammans med ett antal andra lagar som rör offentlig upphandling inom olika sektorer, baserat på ett nytt EU-direktiv (2014/24/EU). En viktig förändring rör just hållbarhet – den nya lagen syftar till att öka fokus på sociala och miljörelaterade kriterier och ger större möjligheter att beakta annat än det rent ekonomiska.

Vi på Colligio är övertygade om behovet att skifta svensk offentlig upphandling i en mer hållbar riktning, och har därmed ökat vårt interna fokus på hållbarhetsfrågor genom rekrytering, liksom såväl intern som extern utbildning av både våra konsulter och våra kunder. Vi arbetar tillsammans med våra kunder för att realisera de möjligheter som finns i svensk upphandlingslagstiftning att bidra till en renare miljö och ett bättre klimat.

Colligio erbjuder bland annat:

  • Utbildning inom hållbarhet och cirkulär ekonomi för er organisation
  • Rådgivning
  • Konkret stöd i framtagande av krav och mervärdesmodeller för miljömässig hållbarhet
  • Avtalsuppföljning med speciellt fokus på de hållbarhetskrav och mervärden som ställts och överenskommits under upphandlingen

Kontakta Colligios hållbarhetsexpert Erik Årling för mer information på erik.arling@colligio.se eller 023-661 66 22