Trender för en bättre morgondag?

Få saker är så trendkänsliga som språk. För oss som har några år på nacken är trendord i vardagen kanske något vi bryr oss mindre om.

I arbetslivet kommer vi dock inte undan dem. Inom utvecklings- och hållbarhetsvärlden upplever jag att detta är tydligare än någon annanstans. Strategiskt är ett sådant ord. Vad betyder det att jobba med strategiska verktyg? Eller rättare sagt, vad innebär det att inte göra det? Upphandling ska vara ett strategiskt verktyg för hållbarhet. Jag vet inte om jag sticker ut hakan nu, men jag ser upphandling som ett verktyg för hållbarhet. Det räcker så. Liksom i mina förfrågningsunderlag ser jag ett värde i att undvika onödig text.

Innovativ är ett annat trendord som jag tröttnat på. Innovationer i sig är fantastiska, och på intet sätt något nytt. Men att allt vi gör ska vara innovativt, leda till innovationer och bidra till bättre förutsättningar för innovation, blir det inte lite urholkat?

Ordet hållbarhet har hängt med länge, men utan att vara uttjatat. Kanske för att det är så brett. Men inom (miljömässig) hållbarhet trendar ordet cirkulär ekonomi. Jag har en känsla av att kretslopp blev lite trist, och man direktöversatte istället engelskans cirkular economy till svenska. Inget fel i det, cirkulär ekonomi är tydligt och står i klar motsats till linjär ekonomi.

Det pågår mycket forskning om cirkulär ekonomi i dag, liksom specifikt om cirkulär ekonomi inom upphandling. Colligio är med i ett projekt för att återanvända byggmaterial vid byggentreprenader, som ett försök att i praktiken omsätta de resultat som denna forskning lett till. Dock är jag lite orolig för vad som ska hända när ordet cirkulär inte längre är trendigt. Hinner vi börja upphandla för en cirkulär ekonomi på allvar, och om vi gör det, kommer vi att fortsätta?

Det hetaste just nu är att lägga till -aaS när vi funktionsupphandlar. IT-världens ”Software as a service” (SaaS) har nu blivit till exempel ”Light as a service” (med sådana skilda exempel som Amsterdams flygplats och en förskola i Bollnäs) och ”Transport as a service”. Genom att köpa funktionen istället för produkten finns ett starkt incitament för leverantören att hålla produkterna vid liv mycket längre. Privat kommer vi kanske kunna köpa ”Refrigeration as a service” istället för att äga våra kylskåp och frysar, och en mängd liknande tjänster som kan ersätta fler och fler produkter.

Upphandling är inte det sexigaste som finns (*gasp*). Det är inte Silicon Valley, inga privatflygplan, kontoret ligger inte på 34:e våningen, det finns ingen espressobar i det stora, ljusa fikarummet med playstationkonsoller, och vi får inte åka betald taxi hem från kontoret på kvällen. Så kanske behöver vi inte heller hänga på språktrenderna. Det räcker så här: vår upphandling ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och miljögifter, minskade uttag av naturresurser, minskad skogsskövling, ökad biologisk mångfald och mer hållbara skogs- och lantbruk. Jag märker att jag blir vidlyftig när jag skriver om hållbarhet, och får spara in det i delarna om ESPD och PUB-avtal i AF-delen.

Vet ni vad nästa trend inom hållbar upphandling kommer att bli? Klimatanpassning.

Skribent:
Erik Årling, upphandlingskonsult och hållbarhetsexpert, Colligio.